Dag 3: 15 sekunder – Jobba med istället för emot

Fortsättning på mitt förra blogginlägg

Hund som väljer bort belöningen

Hunden som tycker backen är mer värd än belöningarna, här tänker många förbud, jag säger till hunden och så är det bra med det, eller!? Är det verkligen bra med det!? Jag tänker så här: allt som är förbjudet är intressant, väldigt intressant, visst kanske hunden avbryter men kommer den att släppa det, kommer den att lära sig något? Eller kommer den ta varje tillfälle i akt att fortsätta dofta och du måste därmed fortsätta säga till den och vad händer då på tävling, där en korrigering inte ens är ett alternativ (som tur är!) hur fort tror du att din hund kommer upptäcka det. Hunden – hm jag nosade under fria följet och matte/husse sa inte till mig en enda gång, LYCKLIGA TIDER!!!! Tävling = dofthalleluja!

Jobba med istället för emot

Istället för att jobba emot det hunden vill ha kan man jobba med det. Så här: Hunden har tydligt visat att den är mer intresserad av att lukta på backen och trots att vi testat många olika både typer av godis och leksaker/lekar så blir den inte mer motiverad, då går vi till plan B – belöna med det som hunden vill ha mest, dofterna. Föraren får då börja med att hålla hunden i halsbandet så den inte kommer åt backen, inte dra och slita, inte strypa utan bara lugnt hålla i ett stadigt grepp så nosen är en bit från marken, utöver att hålla där gör föraren ingenting, hen är passiv och tyst, när hunden förr eller senare vänder kontakten mot föraren så ger denne en belöningssignal och släpper taget, hunden får nu ca 5-6 sekunder på sig att nosa på backen, när den tiden gått upprepas samma sak igen och igen, ganska snart kommer hunden vända kontakten mot sin förare så fort den tar i halsbandet och det som i de allra flesta fall händer (och som är så häftigt) är att hunden börjar välja bort backen själv – föraren ger en belöningssignal och hunden fortsätter titta på denne och vips börjar den jobba för sina karameller eller sin leksak vilket den nu gillar mest, backen blev ointressant, naturligtvis får man börja flytta runt lite efterhand för att utsätta hunden för nya dofter men även om hunden intresserar sig för backen några gånger så brukar den snabbare och snabbare välja bort det. Efter hand så kommer den koppla dofter till kontakt. Hunden: åh en underbar doft jag tar kontakt så jag får nosa. När detta sker kan man utöka med uthållighet och så småningom andra uppgifter. Hunden: åh en doftfläck vad ska jag göra för att få den.
Allt som hunden vill ha kan den få men det går igenom mig, eller kanske inte precis allt, men i hundens värld ska den tro det och när den gör det är den inte svårbelönad hos mig utan har då lärt sig att uppskatta det jag ger den.
Det som ofta sätter krokben är att föraren inte har tålamod nog att låta hunden jobba sig igenom det och komma på vad som lönar sig, för det är en process och den tar lite tid, det måste upprepas ofta för att polletten ska trilla ned, i den processen är det lätt att ge upp eller tappa tålamodet och ryta i åt sin hund, denne kanske då svarar med att upphöra med nosandet och då blir föraren förstärkt av det, ett snabbt gensvar, men som jag skrev i början inget hållbart sådant.
Så mitt bästa råd är gör en plan ladda dig själv med en massa tålamod och lita på att processen fungerar, det handlar om inlärningsprinciperna och de funkar, än har jag inte stött på något hopplöst fall.

 

Dag 3: 15 sekunder

Dag 2: 10 sekunder – Tålamod lönar sig

Det är så himla kul att så många ville var med på kontaktutmaningen! Jag vill förtydliga att man behöver inte ha instagram för att vara med på utmaningen, kör ändå och berätta jättegärna hur det går.

Som ni kanske redan förstått så älskar jag den här övningen och jag kommer berätta om varför under tiden denna utmaning pågår och dela med mig av erfarenheter.

Tålamod lönar sig

Ni som gått kurs för mig vet att jag ofta pratar om och har den med på mina kurser och med tanke på hur herrans många år jag jobbat som instruktör (13år i egen regi) så kan ni ju tänka er hur många hundar jag fått förmånen att se i just den här övningen, så jag ska försöka beskriva ett vanligt scenario:

Efter att ha instruerat ekipaget så ber jag dem gå ut och ställa sig på planen, föraren har fått instruktionen att hålla längst ut i kopplet och vara helt tyst och jag menar heeelt tyst inga harklingar, inget skruvande, inget fingrande på kopplet, det här är inte lätt, vi vill ju så gärna att hunden ska göra rätt och det snabbt. Hunden brukar ofta i godan ro lukta på backen, spana på övriga kursdeltagare, lukta lite till, ibland rulla sig, gräva, spana efter fåglar eller annat skoj. Här brukar jag peppa föraren att bara fortsätta ha tålamod, andas lugnt och hålla full fokus på hunden för att vara beredd att belöna med full fest när hunden väl tar kontakt. Vad som nästan alltid sker är att hunden efter en stund (förr eller senare) tröttnar på det den håller på med och tittar på sin förare, då denne brister ut i ett jubel och belönar rikligt är det nästan som en chock för hunden, en glädjechock! Därefter börjar det hända grejer, hunden blir väldigt fokuserad och börjar på riktigt upptäcka att det faktiskt lönar sig mer att hålla kontakt än att sniffa runt på gräset.
Det blir frekventa belöningar i början, detta för att hunden verkligen ska förstå att det är just kontakten vi är ute efter men ganska snart börjar vi dra ut på tiden lite, några sekunder i taget. Jag brukar kalla det att pingponga belöningarna fram och tillbaka, kortare och längre, kortare och längre, för vad händer om vi bara drar ut dem, jo hunden kommer tycka att det blir för svårt och tröttna. Successivt bygger vi upp en fin uthållighet.
En förare som slitit hårt för kontakt genom att locka och pocka och kanske behövt visa belöningar för att motivera får plötsligt en hund som tar kontakt självmant när denne är helt tyst och det är ju så det kommer se ut på tävling, vi kan inte locka och pocka där, eller jo såklart vi kan men det ger väldigt kraftiga poängavdrag. Hundens kontaktsignal blir istället en stillastående tyst förare, precis som det är på tävling, träning, tävling – same same.
Hunden jag beskrev ovan är en hund som älskar sina belöningar och det är ju tacksamt men jag stöter relativt ofta på hundar som inte är lika motiverade av sina belöningar, de tar sin belöning men återvänder ändå till dofternas värld på backen, lyfter nosen lite då och då för att lite förstrött ta emot en godis eller leker lite trött, om detta händer får man fundera över belöningarna, finns det något som hunden tycker mer om, ibland hjälper det att byta och vips börjar hunden arbeta, men i en del fall är helt enkelt backen mer intressant, är det kört då? Nej! Och hur man kan jobba med dessa hundar kommer jag skriva om imorgon.

 

Dag 2: 10 sekunder

30 dagars kontaktutmaning – Instruktioner

En viktig grund

Det är viktigt med starka grunder och en av de absolut viktigaste grunderna i min träning är kontakt med uthållighet, jag vill ha en hund som är duktig på att ta kontakt och hålla kontakt länge. Jag vill dessutom att hunden gör detta utan att jag behöver locka och pocka, ställer jag upp tävlingsmässigt, dvs rak i ryggen och helt tyst så vill jag att det ska vara en signal för hunden att komma in till sidan och ta kontakt och så länge jag är tyst ska hunden fortsätta hålla kontakt.
Kan hunden hålla kontakten läääänge när jag står stilla och är helt tyst då blir det lätt som en plätt att fortsätta göra det när vi sedan börjar röra oss i ett fotgående.
Vi bygger också en stabil och stark bubbla runt oss.

30 dagars kontaktutmaning

Uthållighet i kontakten är en färskvara och behöver tränas regelbundet, efter semestern och lite träningsuppehåll kan den behöva stärkas upp ordentligt igen. Så vad kan vara bättre än en riktigt saftig utmaning för att ta tag i träningen igen!

Övningen går till på följande sätt:

Ha hunden sittandes vid sidan, eller om den saknar stadgan, i koppel framför dig i vilken position som helst. Var helt tyst och stilla, belöna när hunden söker kontakt sedan fortsätter du belöna frekvent, varva in korta sekvenser med lite längre (belöna de längre sekvenserna bättre än de kortare, detta gör att hunden i längden kommer tycka det är värt att fortsätta jobba) räkna tyst i huvudet så du inte fastnar på samma tidsintervall hela tiden. Genom att blanda korta sekvenser med längre kommer uthålligheten växa sig starkare och starkare.

Tänk på att ha belöningarna bakom ryggen eller om hunden blir störd av det i fickan eller i en skål på en bänk bredvid dig som du lätt kan plocka ur. Ge alltid en belöningssignal innan belöning serveras, annars kommer hunden börja titta efter dina rörelser istället för att fokusera.

Utmaningen

Under 30 dagar jobbar vi med uthållighet i kontakten, vi börjar med 5 sekunder och för varje dag plussar vi på 5 sekunder, så dag 1: 5 sek, dag 2: 10 sek, dag 3: 15 sek, dag 4: 20 sek….. osv osv. Detta innebär att 22/9 ska vi vara uppe i 150 sek.

 

Vem kan vara med

Alla med en hund!

Extra Morot

Om du filmar och lägger upp på instagram med hashtag #30dagarskontaktutmaning och kommer upp i minst 1 minut kommer du att belönas med 2 valfria schema från min produktsida, glöm inte att tagga mig @gameonpuppy
Gäller September ut.

 

Antar du utmaningen! Game on!!!! 🙂

 

Utmaning och träningspass dag 1:

Hunden som inte vill släppa leksak

Belöningar det viktigast som finns, navet i träningen. Men det kan också ställa till det rejält, det kan skapa frustration och irritation, det kan göra att vi inte får flyt i träningen vilket i sin tur leder till att vi inte kommer framåt i den takt vi vill.
Jag tänkte skriva lite om släppande av leksak. Har man en hund som inte vill släppa leder det till en hel del negativa effekter, det skapar friktion i träningen.
Men kan man inte bara belöna med godis då? Min erfarenhet är att den här typen av hund som har så stort värde för föremål sällan har detsamma för godis, om ens något värde, vilket i sin tur drabbar träningen negativt eftersom det finns så mycket annat som hunden tycker är mer värt än att jobba för en liten gotta, vi får alltså en hund som inte engagerar sig fullt ut.
Vi vill ha en hund som går genom eld och vatten för sin leksak, då kommer den vara väldigt motiverad att jobba, men samtidigt finns det vissa regler som man måste lära hunden för att träningen ska kunna flyta fint, det är bland annat släppa leksaken direkt, komma tillbaka med den snabbt och inte låsa på den.

Bästa tipset börja tidigt

Mitt bästa tips är att börja denna träning så fort valpen fått upp intresset för leken, har du en valp som inte har så stort föremålsintresse behöver du inte tänka på detta då ska du bara koncentrera dig på att bygga värde för lek och leksaker. Detta gäller valpar som har ett stort intresse. Jag brukar träna detta genom att lära valpen att den vinner leksaken tillbaka när den släpper – vi leker, kampar och drar, jag blir passiv, håller lite lätt i halsbandet så dragkampen inte kan fortgå, så fort valpen släpper så ger jag en signal och så får valpen ta den och vi leker igen, detta upprepas tills valpen börjar släppa direkt, när valpen släpper direkt lägger jag på ett loss kommando. När jag måste bryta träningen brukar jag sprida ut lite godisar på golvet som valpen får äta för att inte göra någon big deal av att jag tar bort den helt.
Jag upplever sällan att detta är några problem med valpar de lär sig snabbt, det blir inte jobbigt att hålla dem och det är inte jobbigt att fortsätta kampa och leka med en liten valp. Med en fullvuxen stor hund med stor kamplust är det en helt annan femma. De har ett bagage av tålamod med sig och kan finna ett stort värde i att bara ha den i munnen, rätt som det är gör de någon manöver som gör att man inte riktigt orkar hålla leksaken passiv och de får en gnutta kamp alltså förstärkning. Man orkar heller inte upprepa så länge, inte heller leka ordentligt eftersom det tar hårt på krafterna att leka med en stor stark hund. Efter hand tappas tålamodet och man ryter i ordentligt, det blir en konflikt och det kommer drabba träningen negativt och det kommer definitivt inte leda till att hunden släpper leksaken snabbare nästa gång. Så vad göra? Mitt tips är att skaffa dig en stor portion tålamod och envishet, du kommer behöva det.

Här kommer några tips:

Lägg mer tid på leken än på släppande, när man tränar detta med en vuxen stor hund är det lätt hänt att allt handlar om att släppa, men varför ska hunden släppa leksaken snabbt bara för att få tugga på den någon sekund och sen behöva släppa den igen? Så när den släpper ge signal att den får ta och LEK länge och ordentligt innan det är dags att släppa igen.

Har din hund olika värde för olika leksaker börja med en leksak med mindre värde den är antagligen lättare att släppa.

Lär hunden att byta mellan två likadana leksaker på signal, detta kan underlätta för släppandet, träna här in en släppsignal separat. Du kan alltså ge bytessignal flera gånger, rätt som det är ger du losssignal (i ungefär samma tonart som bytessignalen) hunden släpper och får göra en liten kort grej till exempel sätta sig vid sidan, direkt efter belöningssignal och så får hunden leksaken åter, upprepa i icke givna mönster.

Avlämna föremål i handen, lär hunden att trycka nosen i din hand när den kan detta och har upprepat det med flyt låt hunden ta ett icke ägandeattraktivt föremål exempelvis en sked eller en plastslev sätt upp din hand och låt hunden trycka föremålet i din hand, uppgradera successivt värdet på föremålen.

Byta med godis, spottar din hund ut leksaken mot en godis, de flesta av den här typen gör inte det, men testa och om det funkar så är det bara att gratulera självklart ska du då använda dig av det tillslut kommer signalen bli så befäst så du kan börja fasa ut godisarna lite lätt då och då.

Detta råd gäller för hunden som byter klockrent ända tills du ska ta leksaken och då låser den käken. Fundera över om hunden kan läsa dig, många av de här hundarna läser sin förare som en öppen bok, det kan bero på att vi fastnat i mönster som hunden lärt sig, vi byter tre gånger och sen tar vi den, eller vi använder ett annat tonläge när vi tänker ta den ifrån hunden. Var alltså oförutsägbar, hunden ska aldrig veta och rösten ska vara densamma oavsett, eller växla tonläge hela tiden.

Låt inte hunden bli för trött, trötthet gör ofta att hunden låser käken extra, den orkar helt enkelt inte tänka längre, få flyt i bytandet och ge dig innan ridån går ner.

Får du ingen framgång i ovanstående testa att låta det roliga ta slut om hunden inte släpper, du kan exempelvis leda hunden till sin bur i halsbandet (utan att skälla på den, förhåll dig helt neutral) du släpper alltså leksaken helt, stäng grinden, ha en kompis som står bredvid buren medan du förflyttar dig ut på planen, stå med ryggen mot hunden, så fort den släpper leksaken meddelar kompisen dig det och öppnar grinden du ger snabbt en belöningssignal och hunden får springa ut till dig och leka med en ny bättre leksak, upprepa detta tills hunden släpper snabbt. Oftast brukar hunden efter några träningspass börja släppa leksaken så fort du för handen mot halsbandet eller börjar leda den mot buren, lägg då på loss kommandot. Men var konsekvent, bakslag kommer alltid, hunden måste testa, dum vore den annars så se till att du kan vara konsekvent om hunden skulle prova igen. Har du ingen bur kan det funka lika bra att ta in den i bilen eller koppla upp den vid ett träd.

Inga facit

Det finns som vanligt inga facit alla hundar är olika, det är viktigt med en stor portion tålamod, se till att det lönar sig att släppa, upprepa ofta och när du upprepat ofta ska du börja se en utveckling, men det är inte ovanligt att man får en tillbaka gång efter några pass, hunden vill syna dig i sömmarna, antagligen har du gett upp många gånger förr, håll ut, men våga ändra strategi om utvecklingen uteblir.

 

Sammanfattning av Lägre klass

Jag fick flera tankeställare under lördagens lägre klass tävling med Frö, det är verkligen lärorikt och utvecklande att tävla.

Vi startade med ett fint spårupptag och resten av spåret gick också bra, Frö var verkligen jätteduktig speciellt med tanke på hur uppbökat av vildsvin det var överallt och hur lite vana vi har av det. En pinne bort men resten markerade hon perfekt.

Budföringen stod vi över precis som i Appellen, anledningen till det är att jag helt enkelt valt att inte träna in det momentet alls med henne.

Den låååånga platsen med skotten gick lysande, hon låg koncentrerat med fokus på uppgiften och mot mig hela tiden.

Sen var det dags för lydnaden, jag värmde henne en stund innan men med facit i hand borde jag lagt ännu mer tid till uppvärmningen, hon var lite väl het när vi gick in och inte helt hundra i bubblan. En tanklös sak av mig var också att gå in där jag fick möte av den som sprang ut från planen det rubbade Frö`s koncentration en aning, ett fint kvitto på träningen var dock att hon snabbt växlade om till arbete igen.

Som jag tidigare skrivit om är Frö en hund som har kontrollbehov på sin omgivning,  jag har lagt mycket träning just på de här bitarna, att kunna släppa kontrollbehovet på omgivningen och förhålla sig neutral mot andra. På den här tävlingen fanns många svårigheter, alla var väldigt nära och såklart helt okända och publiken var nära inpå. Min plan var (som alltid) att vara totalt närvarande med henne och inte ta några notiser om annat, vi skulle gå in och ha roligt,  jag skulle dessutom le rätt igenom tävlingen (tror jag lyckades ganska bra med det.)

Jag kunde märka att Frö inte var helt bekväm, hon kom av sig i en halt under fotgåendet och skällde dessutom till samtidigt, men det positiva var att hon snabbt kom tillbaka i fokus igen och släppte det. I krypet var hon okoncentrerad och inte helt bekväm, hon gjorde dock så gott hon kunde och det tog sig mot slutet.

Under tävlingens gång fick jag också se att hon hade blod både på ryggen och huvudet, försökte kika så gott det gick när jag belönade socialt mellan momenten men kunde inte se något sår, det visade sig dock att det inte var hon som blödde utan jag. I uppvärmningen måste hon ha råkat bita till över mitt finger, vilket jag inte märkte förens vi klev av planen och upptäckte att hela handen var blodig. Lättad över att det var jag som blödde och inte hon.

Jag kan sammanfatta det så här

Frö är en fantastisk hund som trots svårigheterna fixade alla momenten så fint. Jag måste bli mycket bättre på att träna med okända nära oss. Sen har vi en del detaljpill såklart. Jag måste också bli bättre på att slappna av i axeln på vänster sida, tror det är tävlingsadrenalinet som gör att den åker ut (enligt mig) för mycket.

Vi blev uppflyttade och hamnade på en 2:a plats. Nu siktar vi mot Högre klass i slutet av sommaren.

Här kommer en ihopklippt film från tävlingen

 

Vad kan jag påverka på tävling

Jag är tävlingsmänniska ut i fingertopparna, jag älskar att tävla! Det motiverar mig, jag får en stor träningsmotivation av att ha en tävling framför mig. Jag vet hur jag ska lägga upp träningen med hunden flera månader innan tävlingsdatumet, jag gör en plan (som jag ibland får revidera efter resans gång) planen är viktig, kan hunden momentet? Om inte ska det läras in, behöver någon del bli bättre? Håller allt i en kedja? (utan belöningar) Det ska också övertränas, tävlingen ska kännas lätt, vi ska inte ligga på marginalerna för att lyckas genomföra momentet, därför går vi dubbla fotprogram, dubbla sträckor i framförgående osv.

Jag tränar också mentalt, jag visualiserar hela tävlingen – känslan, den positiva energin, glädjen, jag ser framför mig hur vi kommer in på planen, hur känslan är när vi ställer upp, vilket team vi är och hur vi tillsammans dansar oss igenom hela tävlingen. Inget negativt finns med här, inga fallgropar, inga fel, bara flyt och glädje rätt igenom. Den här inre filmen låter jag rulla kontinuerligt.
Varför gör jag då detta? På tävlingsdagen kommer det naturligtvis lite nerver, (de är nödvändiga för en bra prestation.)
 Eftersom jag redan gjort tävlingen i huvudet så vet kroppen vad den ska göra det kommer gå per automatik, låter det koko? Testa själv, men inte bara ett par dagar innan, börja i god tid.

Är tävlingen mellan mig och mina medtävlanden? Nej! Tävlingen är mellan mig och de mål jag har satt upp. Det är det enda jag kan påverka, jag kan inte påverka hur det ska gå för de andra på tävling, om jag har mål som är kopplade till andra då har jag ingen kontroll, hur ska jag kunna förbereda mig för att vinna om det är beroende av vad de andra gör?
Mina mål är djärvt ställda jag vill ha perfektion utifrån hundens och min kapacitet, om vi klarar målet så kan en konsekvens av det bli att vi vinner tävlingen, men om det har gått bättre för en medtävlande och jag ändå lyckats uppnå mina uppsatta mål är jag inte ledsen för det, målet blev ju uppnått. Om jag däremot vinner tävlingen trots att mina mål inte uppfylldes känner jag mig inte som en segrare.

Den stora motivationen med tävlandet för min del är att komma så nära min målbild som möjligt.

v 

Våga experimentera & lita på din förmåga

Herregud så mycket fel jag gjort genom åren som hundtränare, ibland önskar jag att jag hade haft min första  schäfer Cirra idag och fått gjort om, men vet ni vad! Jag hade inte varit den hundtränaren jag är idag utan alla misstag, det är ju genom att göra fel som man lär sig och blir bättre.

Jag har experimenterat mycket genom åren och hittat många olika knep och gör så fortfarande, det finns aldrig några givna svar, alla hundar är olika och vi måste våga testa, våga gå vår egen väg, vad kan hända? Ja det kan ju såklart bli fel men så länge vi inte upprepar felen för många gånger så är det ju faktiskt ingen större fara, jag litar på inlärningsprincipen du får det du förstärker, så jag ser till att förstärka det jag vill ha, gör hunden något annat, ja då uteblir belöningen.

Så gå ut och våga experimentera, testa olika strategier, använd fantasin, lita på din egen förmåga, gör inte som alla andra gå din egen väg, självklart ska du plocka det bästa av alla tips du får men tvivla inte på dig själv i träningen, du känner din hund bäst! Lär dig av felen och bli mer och mer slipad.

Här kommer några tips:

  • Sätt ett mål – så här ska det se ut när vi är klara. Tidsbestäm – då ska det vara klart!
  • Fundera över vad som motiverar din hund – vad är den villig att anstränga sig för
  • Planera – dela upp målet i mindre delar – lär in delarna var och en för sig – kedja ihop dem
  • Varje träningspass ska leda er framåt, om det ej gör det fundera på vad orsaken är
  • Hur ska du hantera felen som uppstår (för fel uppstår alltid)
  • Utvärdera, hur gick träningen? Ledde det oss framåt? Vad ska jag tänka på till nästa gång?
  • Fastna inte i problemen fokusera på målet, det du vill ha och byt strategi om önskat resultat uteblir

Slutligen det allra bästa tipset: Se till att ha fantastiskt kul, hundträning är en lek och inget blodigt allvar, lek er upp i klasserna och om ni fastnar experimentera använd fantasin, leta inspiration eller ta hjälp men skit i att bli irriterad och frustrerad det gör inget annat än att förvärra problemet och om du ändå blir det, pausa och låt det inte gå ut över hunden den gör alltid sitt bästa utifrån de förutsättningar du gett den.

IMG_4807

 

100% Närvaro – hur vi skapar fokus på träning & tävling

I år kommer jag turnera runt i landet med denna föreläsning:

Föreläsning 100% Närvaro (klicka på texten för mer info)

Aktuella föreläsnings datum:

7/4 Du och Din Hund, Mölnlycke 18.00-21.00
20/4 Uppsala hundungdom kl 18.30-21.30 Anmäl här
4/5 Borlänge bk kl 18.00-21.00
18/5 Surahammar bk
(Anmälan görs till respektive klubb, hundskola)

Är din klubb eller hundskola intresserad av att anlita mig, skicka ett mail till gameonpuppy@hotmail.com för mer information.

 

Självklart kommer jag också fortsätta med denna uppskattade föreläsningen:

Föreläsning Uppfostran i positiv bemärkelse (klicka på texten för mer info)

Aktuella föreläsnings datum:

18/4 Jyckebo, Säffle 16.00-18.00 (Anmälan görs till butiken)

 

 

fot

Bli en supertränare

Planering är A och O för att få riktigt bra resultat på träning och tävling

Ni som gått kurs för mig vet att jag ofta understryker hur viktigt det är att planera och utvärdera sin träning. Jag menar att det är nödvändigt för att bli en riktigt bra tränare och därmed kunna nå långt. Nedan följer ett exempel på hur min planering kan se ut.

Målet

Jag börjar alltid med målet oavsett om jag ska lära hunden från grunden eller om jag kört fast och fått ett problem.

Målet måste vara utförligt och konkret.

Exempel:

Apportering

Mål: Superstadga vid sidan (hunden lämnar enbart sin stadga på mitt belöningsord eller ett kommando)
Blicken ska vara låst på apporten när den landar på marken.
På mitt kommando ska hunden galoppera ut till apporten och gripa den direkt i ett fast och hårt grepp. Hunden ska vända direkt när den gripit och galoppera in till mig i samma tempo som den sprang ut, apporten ska hållas i ett hårt och fast grepp hela tiden.
Ingången ska göras direkt hunden kommit in till min sida, hunden ska jobba med bakdelskontroll när den vänder runt och sätta sig rakt och snabbt vid min sida och hålla kontakt med mig, apporten hålls i ett hårt och fast grepp tills hunden får ett släppkommando eller en belöningssignal.

10259332_220636628134653_8743435877202735990_n

Här har vi många delmål som behöver tränas separat innan vi kan börja pussla ihop det till ett färdigt moment, skulle jag köra allt på en gång, alltså kasta apporten och se vad hunden gör, ja då skulle jag antagligen få svårt att nå mitt mål. Hunden skulle kanske tjuva iväg från min sida, gripa apporten slarvigt, kanske leka lite med den, tugga lite, ta ett ärevarv med den, komma in sakta, sätta sig slarvigt och kanske släppa apporten innan kommandot… Alltså ingen bra idé utifrån mitt satta mål. Om jag däremot inte hade något mål ja då kanske jag hade varit nöjd med att hunden ändå hämtade den och eftersom jag inte tänkt till kring hur jag ska hantera fel och vad jag ska förstärka så hade den kanske fått en belöning och jag hade därmed förstärkt helt fel saker.

Med målet satt kan jag nu göra en träningsplan på delmålen, i det här exemplet är det farten in med apporten som ska tränas:

Vad ska jag förstärka: Full fart emot mig och fast grepp om apporten

Hur får jag fram det: Träna med pigg hund, värma upp med lek för rätt aktivitetsnivå, repetera hålla fast apport några gånger innan vi lägger på farten (kan hunden inte hålla apporten i ett fast och hårt grepp behöver detta tränas in först,) långt avstånd, mellan mig och hunden, någon håller hunden för att den ska vara extra laddad, heta belöningar, få repetitioner för att inte tappa tryck max fyra rep. sedan paus.

När ska belöning komma: När hunden springer fort och håller apporten i ett fast grepp, på olika avstånd från mig.

Belöningsplacering: Bakåt på vänster sida, variera att slänga leksaken bakåt eller att jag springer bakåt med den i handen

Om det blir fel: Utebliven belöning, felsignal oj (i retsamt tonfall) jag går ur tävlingsposition och rör mig bort från hunden. Möjliga fel som kan uppstå – dåligt tempo, tugg på apporten eller löst grepp, hunden släpper apporten innan den fått belöningssignal. Max två fel på rad, sen måste det bli rätt.

Utvärdering:

Hur gick det?

Blev det tydligt för hunden?

Fick vi utveckling? Om inte vad kan jag förändra?

Vad ska jag tänka på i nästa pass?

Tips: Man lär sig jättemycket genom att filma sin träning, då kan du analysera och utvärdera både vad hunden gör och vad du gör.

 

Vurpor är utvecklande

Jag lyssnade nyligen på en intervju med en utförsåkare i skidor, han hade tävlat i många år men nu åkte han mest för skojs skull. Jag har inte utvecklats alls sedan jag slutade att tävla för det var då jag slutade att ramla och för att bli riktigt bra behöver man ta risker vurpa och lära sig av misstagen.

Nu menar inte jag att du ska ramla med din hund men rädslan för att göra fel kan göra en förlamad, men vi lär oss av felen de gör oss bättre, de slipar vår förmåga och utvecklar oss, så länge vi vet hur vi ska lära av dem. Därför är det viktigt att ha en plan, hur skaffar man då en bra plan om man inte redan har en? Kanske genom att läsa böcker, lyssna och titta på andra, skaffa sig kunskap.
Kunskap är bra men kom ihåg kunskap är inte detsamma som resultat, för att få resultat måste vi träna, ingenting kommer förändras om vi inte gör någonting med kunskapen, omvandlar den till praktik.

Men om man fastnar? När det inte finns några givna svar testa dig fram, men det kanske blir fel? Ja det kommer det med all säkerhet att bli då och då, du är rädd för att det blir fel, tänk om din lösning inte är den bästa lösningen. Förlora dig inte i jakten på den perfekta planen för den förlamar oss. Du kommer kunna hitta nästa steg om du slutar vara rädd för felen och experimenterar lite.

Vad är då receptet för bra utveckling i träningspassen? Enligt mig är det:

Tålamod

Glädje

Planering
– Vad ska läras in/tränas
– Vad ska jag belöna
– Hur ska jag belöna
– Hur ska jag hantera fel

Träna ett pass som är tidsbegränsat utifrån din hunds uthållighet (individuellt)

Pausa och utvärdera:
– Gick träningen framåt
– Om inte, varför? Var träningen tydlig nog, tajmade jag rätt, var belöningen tillräckligt åtråvärd, var miljön för svår… analysera
– Ska jag förändra något till nästa pass och i så fall vad

Nytt tidsbegränsat pass

Ny utvärdering

Upprepa

För att komma framåt i träningen ska vi inte vara rädda för att det blir fel, men det får inte bli fel för ofta, blir det mycket fel, pausa och tänk till, varför blev det fel, kan jag göra det lättare för hunden att förstå så jag kan få fram rätt beteende och visa hunden vad jag vill ha. Men sluta inte att försöka, lär dig av felen, bli inte rädd, ta hjälp om det behövs, hämta inspiration, skaffa dig mer kunskap och sätt dem sedan i verket för det är främst genom träningen du blir en bra tränare.

Tips: Ge över ”granskningsglasögonen” till en vän, förklara inte vad det är du tränar, träna ett pass och pausa, fråga kompisen om denne förstod vad det var du försökte förmedla till din hund, om denne inte förstod hur ska då hunden kunna förstå, vi är ju något smartare än en hund…. Tydlighet i träningen är viktigt!

fot