Jag har fått förfrågan flera gånger om att skriva lite om de olika individerna/raserna jag tränar och hur jag tänker kring dem. Först ut är Frö en Belgisk Malinois:
Jag har alltid varit nyfiken på rasen och i många års tid sagt att jag någon gång ska ha en och nu var det dags, eller ja egentligen kanske inte men nu blev det så ändå.
En sak som jag reflekterat över i mina möten med rasen genom olika kurser under åren är att de snabbt kan gå in i låsningar exempelvis i kampen och att saker händer och det händer snabbt, handla utan att tänka och det är väl det som gör dem lite till hundvärldens actionstjärnor.
I tävlingssammanhang är det bra när saker händer snabbt men gärna med lite hjärna inkopplad därför har jag med tanke på detta lagt mycket fokus på självbehärskningsövningar, alltså lära valpen tidigt att hantera sina känslor och orka kontrollera dem genom:
Omvänt lockande – genom att avstå får man
Allt hunden vill ha går genom mig
Göra för att få
Stadga
Det här är helt klart en ras som behöver jobba för att vara tillfreds, mental stimulans är jätteviktigt. Om jag utgår från Frö som nu är 6 månader så har hon ett stort bit behov hon gnager på det mesta hon kommer åt (benkontot är stort. ) Hon bär gärna på pinnar ute, hon har också stor jaktinstinkt, spring triggar igång henne oavsett om det är andra djur, grejer eller människor som susar förbi, hon jagar då gärna ikapp och biter. Därför har det varit väldigt viktigt att få kontroll på detta, vi nyttjar ju jakten i exempelvis leken och i skyddet ska hunden göra just detta – springa efter och bita. Jag vill alltså lära henne i vilka situationer det är okej och vilka situationer som man måste behärska den här instinkten. Den här träningen bygger jag genom självkontroll övningar och genom att lära henne att jag sitter på nyckeln till allt hon vill ha. Gör man så får man, men det går genom mig och jag kan då styra upp det hon ska få.
Hon är väldigt uppmärksam och medveten om allt som sker runt om henne därför jobbar jag mycket med kontakt och fokus, orka släppa allt runt omkring oss och gå in i bubblan med mig. Jag miljötränar henne och utsätter oss för mycket olika typer av störningar, andra människor, hundar, vilt (har nyttjat fält med massa änder på nu i vårtid) bullriga miljöer och miljöer där det då och då dyker upp människor. Vi tränar då små korta pass av fokus, vi leker också mycket, sen vilar vi och då får hon skvallerträna, jag belönar då att hon vänder kontakten tillbaka mot mig när hon får syn på något.
Alla de här beteendena skulle kunna leda till mycket bråk och korrigeringar och visst händer det i vardagen att jag måst ta tag och stoppa henne, men man får inte glömma att den här typen av hund gärna triggas av konflikt och att det då kan ha en motsatt effekt – gå i kamp är väldigt kul! Därför väljer jag hellre att lära in önskat beteende genom förstärkning, det är dessutom väldigt mycket mer effektivt.
Hon är en riktig knähund, mys, sitta och ligga nära, kura ihop sig och bli klappad har funnits med sen vi hämtade hem henne och det känner nog många malleägare igen.
En stor utmaning är hennes självständighet, Frö är en hund som ”kan själv” redan när jag tittade på henne vid fem-sex veckor stack hon gärna iväg själv med någon leksak i munnen, jag har därför tidigt försökt hjärntvätta henne med att komma in till mig med föremål, jag vill att det ska vara hennes första tanke när hon springer och griper något, in snabbt tillbaka till mig.
En stor fördel med självsäkerheten kommer i skogen, vi har gjort lite uppletande övningar och hon är helt suverän på att leta uthålligt och självständigt. Samma gäller spårarbetet.
Vi har påbörjat grunderna för skyddsarbetet genom rena lekövningar och jobbar med fina hållbara grunder för IPO- och brukslydnaden. Jag har bla lagt fokus vid omvänt lockande, stadga, kroppskontroll, ingångar, position, kontakt, apporteringsdelar, targetövningar, runda, uthållighetskedjor och triggers för fart och fokus.
Vad är det jag förstärker egentligen
Jag vet hur lätt det är att omedvetet förstärka oönskade beteenden, med en stor hund blir det extra viktigt att hela tiden fundera över vilket beteende som faktiskt blir förstärkt. Här kommer några exempel: Hunden hetsar, stressar och gnäller innan den får spåra, eftersom spåret är en belöning kommer beteendet som händer före spåret förstärkas och därmed befästas och troligtvis eskalera. Alltså är hundens sinnesstämning innan spåret viktigt, jag vill inte att hunden bränner batterierna redan innan spårarbetet, detta gäller givetvis även inför all annan träning så som uppletande, sök, rapport, skydd, lydnadspass osv…
Generellt i min träning med heta hundar lär jag dem att enda sättet att få träna är att ta det lugnt och slappna av, inte genom att tvinga dem till det (för det går inte) utan genom att de själva får komma underfull med vad som lönar sig och inte. Det kräver mycket tålamod och många upprepningar innan hunden ser ett mönster, nämligen att den själv genom sitt beteende kan påverka vad som sker härnäst.
I lydnadsträningen kan det se ut så här: jag tränar ett kort pass hemma, inne – går sen och sätter mig (med en god bok exempelvis) i ögonvrån håller jag koll på hunden, den kanske går runt, pockar på min uppmärksamhet (vilket jag ignorerar) – efter mer eller mindre lång tid går den kanske och lägger sig – då belönar jag detta genom att genast starta ett nytt litet träningspass. Detta upprepas sedan ända tills jag ser att hunden kopplar ihop det – alltså ser mönstret och där med snabbt lägger sig efter passet – då ökar jag på tiden, hunden får ligga kvar några sekunder innan jag startar ett nytt pass. I början kommer hunden ligga med hög förväntan på ett nytt träningspass men jag höjer då kriterierna genom utökad liggtid och därefter vill jag se att hunden så småningom börjar blunda och verkligen slappna av, gärna somna vilket är slutmålet.
När jag sen ska ta ut den här träningen ser jag till att vi börjar i en störningsfri miljö där hunden känner sig trygg och då börjar jag om, tar med en stol och belönar bara att hunden lägger sig i början, ofta kan vi gå betydligt fortare fram eftersom hunden snabbt känner igen mönstret, utöka miljöstörningarna successivt. Se också till att du i början har koppel på ute, annars är risken stor att hunden springer runt och självbelönar sig med allt annat som naturen har att erbjuda.
Det allra bästa är om man redan från start kan lära in god vanor och förstärka önskvärda beteenden, att lära nytt är betydligt lättare än att lära om. Så jag funderar alltid på vilket beteende som blir förstärkt, är det ett önskvärt beteende? Om inte vad vill jag ha istället och vad ser hunden som belöning i den givna situationen.
Om jag har en hund som skäller när jag tränar den andra hunden och då växlar och börjar träna hunden som skällde, då förstärker jag skällandet, om jag istället inväntar tystnad och då startar upp träningen så kommer jag förstärka tystnaden, men man ska vara medveten om att just träningen i sig är ganska oväsentligt i den här träningen, fokus ligger istället vid beteendet som ska upprepas innan, därför kan jag i själva träningspasset göra små enkla korta grejer.
Utan många upprepningar och kriteriehöjningar kommer hunden inte gå framåt i träningen, då kommer vi bara stå att stampa på samma ställe utan att ta oss vidare.
Det här gäller ju alla raser så klart men för mig känns det än viktigare med en stor hund som frampå ska tränas i skyddsarbete. Många skyddshundar bygger upp en oerhörd förväntan och frustration, vilket kan yttra sig i stress, ljud, hets och blockeringar, men samma gäller här, belöning är att få springa på figgen, vad som händer innan blir extremt viktigt. Det här är svårt men genom att tänka på det i alla olika situationer både stora och små så lär man hunden att hantera sina känslor och snabbt förstå vad som lönar sig och inte och vi kommer då snabbare och snabbare till resultat. Träningen kräver massa tålamod och att man är väldigt konsekvent.
Jag vet att jag alltid tänker att jag ska skynda långsamt och att det ibland är svårt att motstå alla frestande tävlingar, men med Frö tror jag inte jag kommer ha något val, vi kommer behöva tiden på oss för att bli ett starkt team tillsammans.
Text: Jessica Johansson