Inka är en hund med glimten i ögat, mycket humor och myror i benen. Jag tror inte jag haft ett enda träningspass med henne där jag inte skrattat. Hon är lättlärd och alltid träningssugen.

Mat är Inkas stora passion det finns ingen hund som inhalerar maten som hon gör, men i träning smäller ändå leksak högre, kanske för att jag redan från start lekt, lekt och åter lekt.

Hon funkar fint ihop med andra hundar så länge de inte är på henne för mycket, då säger hon ifrån och sen är det oftast bra med det, de andra hundarna lyssnar och de kan fortsätta leka på ett bekvämare avstånd. Hon älskar dock andra Kelpies mest, de har samma språk.
Inka är en social hund och älskar både barn och vuxna men är tidigt tränad att skvallra och gör det nu på allt levande, jag litar på henne fullständigt så fort vi får ett möte oavsett om hon är lös eller kopplad så kommer hon in till mig och tar kontakt.

Trots att hon är en hund med massor av energi så har hon en fin avknapp och kan slappna av i de flesta miljöer, vilket gör henne lätt att ha med överallt.

En av utmaningarna med Inka (och rasen överlag) är att de är väldigt smarta vilket gör att man måste vara en kreativ och fantasifull tränare. Man får helt enkelt inte bli för förutsägbar, hon är nämligen en mästare på att räkna ut och vill gärna göra innan och dessutom lägga till lite eget. Det är också dessa egenskaper som gör att all träning blir så otroligt rolig, hon spexar gärna med glimten i ögat i träningspassen.
Det är som att hon tänker: – aha nu vet jag exakt hur det ser ut! Då kan jag själv! och så addera jag lite extra krydda. Den här egenskapen gör att jag hela tiden måste försöka ligga steget före henne. Förändra, förnya och vara smartare än henne (vilket inte alltid är helt lätt.)

Det tog inte många tävlingar innan hon förstod den settingen, trots att jag kedjat en hel del så har det varit långt ifrån tillräckligt, därför kommer mitt stora fokus framöver ligga på just kedjor och uthållighet. Jobba länge utan belöning och fortsätta ta i.
Hon är definitivt den mest välgrundade hund jag haft och jag är väldigt nöjd med alla grunder, detaljer och moment som hon kan, hon utför dem så nära min målbild man kan komma.
Jag har höga mål för henne och allt hänger på mig!

Min dotter tränar henne i agility vilket fungerar väldigt bra Inka lyssnar och anpassar sig fint. Emelie är en duktig tränare och många av de fina grunder hon lägger för agilityn kan jag dra nytta av i både lydnad och brukset och naturligtvis vice versa lydnadsgrunderna har kommit väl till pass i agilityträningen exempelvis en bra stadga.

Om jag fick ge lite råd till andra kanske blivande Kelpie ägare så skulle det vara följande:

De är ofta lätta att belöna med godis och det är lätt att bli bekväm och ta det de gillar mest men även om godis smäller högre bygg upp lekintresset och ta tidigt in lekbelöningar i träningen och utveckla dem vidare. Det har man stor nytta av i träningen. Till slut kanske de faktiskt tom smäller högre än godiset.

Har du fått en Kelpie med mycket myror i benen? Troligtvis! Lägg då tid på stadgeövningar.

En hund med mycket energi kan ha svårt att hantera frustration, det kan pysa över i olika beteenden, ljud exempelvis. Om det händer fundera såklart på hur du lägger upp träningen, är det för svårt? Går det att göra lättare? Det kan vara lösningen, men om denna frustration kommer varje gång det blir lite jobbigt tex när vi shapar bör vi lära hunden att hantera frustrationskänslan. I Inkas fall handlade det om skall, blev det jobbigt började hon skälla, jag la därför upp en strategi som gick ut på att lära henne hantera frustrationen på ett annat sätt än att låta. Jag lekte igång henne ordentligt, la sedan en riktigt god godis på golvet med handen över, hon började skälla, jag var tyst och fortsatte att hålla handen över godisen, när hon efter en stund tystnade tog jag bort handen och hon fick varsågod att ta den. Sen upprepade jag samma sak, för varje gång skällde hon mindre och mindre tills hon till slut var helt tyst, för varje gång ökade jag dessutom på tiden som hon skulle vara tyst innan hon fick ta godisen. Ganska snart började hon se vad som lönade sig. Om beteendet sen visade sig i träningen, avbröt jag och började denna procedur igen. Det var inga större bekymmer att jobba bort detta beteende men hade det fått fortgå så fanns det risk för att det kunde eskalera och blir ett problem.
Så blunda inte för frustrationsproblem (om de dyker upp,) jobba med dem tidigt.

Ha med dem överallt och även om de vill hälsa på allt och alla, glöm inte att du ska vara den viktigaste. Jag vill tidigt lära mina hundar att få en lite mer neutral inställning till sin omgivning, genom att bla träna kontakt med andra som stör och genom skvallerövningar. Att välja mig först ska alltid löna sig.

Avslappning är naturligtvis viktigt, läs mer om hur jag tänker kring den träningen i mitt förra inlägg.

Det här är en ras med en stor portion humor var rädd om den sidan för den är underbar!

 

Text: Jessica Johansson