Nu är det dags att börja lägga ihop delarna, detta låter kanske lätt men ofta är det komplext. En momentdel kanske sitter väldigt bra ända tills man lägger till en annan del då fallerar den, här brukar man få lirka fram och tillbaka och vara kreativ i hur man går framåt.

Cråka har haft svårt för kedjan gripa – vända – komma in – ingång, det har lett till omtag och tugg i ingången, även fast ingången med apporten fungerat bra när jag bara tränat den delen.

Så här har jag lagt upp träningen:

Först påmint om delarna.

Jobbat med korta avstånd, dels för att det är lugnare och dels för att fokusera på den svåraste delen, hålla fast nära mig.

Tagit bort den delen som gjort att det fallerat, gripandet, men kört de andra delarna ihop genom att hon hållit i apporten och gjort ett runda och sedan en ingång.

Använt handen med omvänt lockande i ingången som stöd.

Belönat med godis som är lugnare men varierat hur jag serverar.

Låtit henne gripa från backen påväg in mot mig, också lite lugnare och därmed lättare för henne att göra rätt.

Därefter testar kedjan gripa – vända – komma in – ingång, fast på nära håll. Varvat dessa övningar. Bara belönat det jag vill ha.

Backat i kriterierna och gått framåt igen, tålmodigt jobbat oss ur svårigheterna.

Vidare kommer jag, fortsätta jobba på detta vis: successivt jobba bort hjälper (omvänt lockande) och successivt öka avstånd tills det blir tävlingsmässigt så som min målbild ser ut. När vi kommit dit kommer min sista del ut i denna Apporteringsskola.

Tänk på att ingen väg är spikrak även om man ibland kan få intrycket av det, de flesta stöter på patrull någonstans och det är hur man tar sig an dem som är avgörande för resultatet, man kan ge upp eller tålmodigt fortsätta kämpa tills man förhoppningsvis slutligen går i mål. ?

Visst kan man åka räckmacka ibland och då är det bara att tacka och ta emot, men i de flesta fall är det den långa snirkliga gropiga vägen som gäller, men vi lär oss massor på den vägen och den kunskapen gör oss till bättre hundtränare. ?

Game on!