Hunden som inte vill släppa leksak

Belöningar det viktigast som finns, navet i träningen. Men det kan också ställa till det rejält, det kan skapa frustration och irritation, det kan göra att vi inte får flyt i träningen vilket i sin tur leder till att vi inte kommer framåt i den takt vi vill.
Jag tänkte skriva lite om släppande av leksak. Har man en hund som inte vill släppa leder det till en hel del negativa effekter, det skapar friktion i träningen.
Men kan man inte bara belöna med godis då? Min erfarenhet är att den här typen av hund som har så stort värde för föremål sällan har detsamma för godis, om ens något värde, vilket i sin tur drabbar träningen negativt eftersom det finns så mycket annat som hunden tycker är mer värt än att jobba för en liten gotta, vi får alltså en hund som inte engagerar sig fullt ut.
Vi vill ha en hund som går genom eld och vatten för sin leksak, då kommer den vara väldigt motiverad att jobba, men samtidigt finns det vissa regler som man måste lära hunden för att träningen ska kunna flyta fint, det är bland annat släppa leksaken direkt, komma tillbaka med den snabbt och inte låsa på den.

Bästa tipset börja tidigt

Mitt bästa tips är att börja denna träning så fort valpen fått upp intresset för leken, har du en valp som inte har så stort föremålsintresse behöver du inte tänka på detta då ska du bara koncentrera dig på att bygga värde för lek och leksaker. Detta gäller valpar som har ett stort intresse. Jag brukar träna detta genom att lära valpen att den vinner leksaken tillbaka när den släpper – vi leker, kampar och drar, jag blir passiv, håller lite lätt i halsbandet så dragkampen inte kan fortgå, så fort valpen släpper så ger jag en signal och så får valpen ta den och vi leker igen, detta upprepas tills valpen börjar släppa direkt, när valpen släpper direkt lägger jag på ett loss kommando. När jag måste bryta träningen brukar jag sprida ut lite godisar på golvet som valpen får äta för att inte göra någon big deal av att jag tar bort den helt.
Jag upplever sällan att detta är några problem med valpar de lär sig snabbt, det blir inte jobbigt att hålla dem och det är inte jobbigt att fortsätta kampa och leka med en liten valp. Med en fullvuxen stor hund med stor kamplust är det en helt annan femma. De har ett bagage av tålamod med sig och kan finna ett stort värde i att bara ha den i munnen, rätt som det är gör de någon manöver som gör att man inte riktigt orkar hålla leksaken passiv och de får en gnutta kamp alltså förstärkning. Man orkar heller inte upprepa så länge, inte heller leka ordentligt eftersom det tar hårt på krafterna att leka med en stor stark hund. Efter hand tappas tålamodet och man ryter i ordentligt, det blir en konflikt och det kommer drabba träningen negativt och det kommer definitivt inte leda till att hunden släpper leksaken snabbare nästa gång. Så vad göra? Mitt tips är att skaffa dig en stor portion tålamod och envishet, du kommer behöva det.

Här kommer några tips:

Lägg mer tid på leken än på släppande, när man tränar detta med en vuxen stor hund är det lätt hänt att allt handlar om att släppa, men varför ska hunden släppa leksaken snabbt bara för att få tugga på den någon sekund och sen behöva släppa den igen? Så när den släpper ge signal att den får ta och LEK länge och ordentligt innan det är dags att släppa igen.

Har din hund olika värde för olika leksaker börja med en leksak med mindre värde den är antagligen lättare att släppa.

Lär hunden att byta mellan två likadana leksaker på signal, detta kan underlätta för släppandet, träna här in en släppsignal separat. Du kan alltså ge bytessignal flera gånger, rätt som det är ger du losssignal (i ungefär samma tonart som bytessignalen) hunden släpper och får göra en liten kort grej till exempel sätta sig vid sidan, direkt efter belöningssignal och så får hunden leksaken åter, upprepa i icke givna mönster.

Avlämna föremål i handen, lär hunden att trycka nosen i din hand när den kan detta och har upprepat det med flyt låt hunden ta ett icke ägandeattraktivt föremål exempelvis en sked eller en plastslev sätt upp din hand och låt hunden trycka föremålet i din hand, uppgradera successivt värdet på föremålen.

Byta med godis, spottar din hund ut leksaken mot en godis, de flesta av den här typen gör inte det, men testa och om det funkar så är det bara att gratulera självklart ska du då använda dig av det tillslut kommer signalen bli så befäst så du kan börja fasa ut godisarna lite lätt då och då.

Detta råd gäller för hunden som byter klockrent ända tills du ska ta leksaken och då låser den käken. Fundera över om hunden kan läsa dig, många av de här hundarna läser sin förare som en öppen bok, det kan bero på att vi fastnat i mönster som hunden lärt sig, vi byter tre gånger och sen tar vi den, eller vi använder ett annat tonläge när vi tänker ta den ifrån hunden. Var alltså oförutsägbar, hunden ska aldrig veta och rösten ska vara densamma oavsett, eller växla tonläge hela tiden.

Låt inte hunden bli för trött, trötthet gör ofta att hunden låser käken extra, den orkar helt enkelt inte tänka längre, få flyt i bytandet och ge dig innan ridån går ner.

Får du ingen framgång i ovanstående testa att låta det roliga ta slut om hunden inte släpper, du kan exempelvis leda hunden till sin bur i halsbandet (utan att skälla på den, förhåll dig helt neutral) du släpper alltså leksaken helt, stäng grinden, ha en kompis som står bredvid buren medan du förflyttar dig ut på planen, stå med ryggen mot hunden, så fort den släpper leksaken meddelar kompisen dig det och öppnar grinden du ger snabbt en belöningssignal och hunden får springa ut till dig och leka med en ny bättre leksak, upprepa detta tills hunden släpper snabbt. Oftast brukar hunden efter några träningspass börja släppa leksaken så fort du för handen mot halsbandet eller börjar leda den mot buren, lägg då på loss kommandot. Men var konsekvent, bakslag kommer alltid, hunden måste testa, dum vore den annars så se till att du kan vara konsekvent om hunden skulle prova igen. Har du ingen bur kan det funka lika bra att ta in den i bilen eller koppla upp den vid ett träd.

Inga facit

Det finns som vanligt inga facit alla hundar är olika, det är viktigt med en stor portion tålamod, se till att det lönar sig att släppa, upprepa ofta och när du upprepat ofta ska du börja se en utveckling, men det är inte ovanligt att man får en tillbaka gång efter några pass, hunden vill syna dig i sömmarna, antagligen har du gett upp många gånger förr, håll ut, men våga ändra strategi om utvecklingen uteblir.

 

Våga experimentera & lita på din förmåga

Herregud så mycket fel jag gjort genom åren som hundtränare, ibland önskar jag att jag hade haft min första  schäfer Cirra idag och fått gjort om, men vet ni vad! Jag hade inte varit den hundtränaren jag är idag utan alla misstag, det är ju genom att göra fel som man lär sig och blir bättre.

Jag har experimenterat mycket genom åren och hittat många olika knep och gör så fortfarande, det finns aldrig några givna svar, alla hundar är olika och vi måste våga testa, våga gå vår egen väg, vad kan hända? Ja det kan ju såklart bli fel men så länge vi inte upprepar felen för många gånger så är det ju faktiskt ingen större fara, jag litar på inlärningsprincipen du får det du förstärker, så jag ser till att förstärka det jag vill ha, gör hunden något annat, ja då uteblir belöningen.

Så gå ut och våga experimentera, testa olika strategier, använd fantasin, lita på din egen förmåga, gör inte som alla andra gå din egen väg, självklart ska du plocka det bästa av alla tips du får men tvivla inte på dig själv i träningen, du känner din hund bäst! Lär dig av felen och bli mer och mer slipad.

Här kommer några tips:

  • Sätt ett mål – så här ska det se ut när vi är klara. Tidsbestäm – då ska det vara klart!
  • Fundera över vad som motiverar din hund – vad är den villig att anstränga sig för
  • Planera – dela upp målet i mindre delar – lär in delarna var och en för sig – kedja ihop dem
  • Varje träningspass ska leda er framåt, om det ej gör det fundera på vad orsaken är
  • Hur ska du hantera felen som uppstår (för fel uppstår alltid)
  • Utvärdera, hur gick träningen? Ledde det oss framåt? Vad ska jag tänka på till nästa gång?
  • Fastna inte i problemen fokusera på målet, det du vill ha och byt strategi om önskat resultat uteblir

Slutligen det allra bästa tipset: Se till att ha fantastiskt kul, hundträning är en lek och inget blodigt allvar, lek er upp i klasserna och om ni fastnar experimentera använd fantasin, leta inspiration eller ta hjälp men skit i att bli irriterad och frustrerad det gör inget annat än att förvärra problemet och om du ändå blir det, pausa och låt det inte gå ut över hunden den gör alltid sitt bästa utifrån de förutsättningar du gett den.

IMG_4807

 

Fel en viktig del i träningen

Förr var jag rädd för fel, det skulle bli rätt hela tiden och om det inte blev det kände jag mig frustrerad, nu för tiden har jag en helt annan syn på felen, de hjälper hunden att bli säkrare på beteendet jag är ute efter. Detta kräver dock en stark tro på inlärningsprinciperna, hunden måste vara villig att anstränga sig och jobba för sina belöningar, att träningen hålls konfliktfri och en riktigt bra planering.

Belöningen är A och O  140813 043

Om jag har en belöning som hunden tycker är sådär, då kommer jag varken få fram ett riktigt bra engagemang eller ett fint utförande av det vi tränar, det kommer inte heller ha någon betydelse för hunden om den missar sin belöning, den kommer antagligen bara rycka på axlarna och gör något annat som känns mer intressant just då. Så för att kunna göra felen till en viktig del i inlärningen måste vi hitta en (gärna flera) superbra belöning.

 

Planeringen är viktig

Vad gör jag om det blir fel? För fel kommer det garanterat att bli lite då och då. Om jag har tänkt ut i förväg vad jag ska göra så kommer jag också att känna mig trygg men framförallt så blir jag en mycket bättre tränare därför att det kommer bli tydligare vad jag vill ha och vad jag inte vill ha för hunden.

Vad menar jag då med konfliktfri träning och varför är det så viktigt?

Att ha en frimodig hund som vill och vågar prova sig fram är viktigt för mig, visserligen tål olika raser och olika individer olika mycket, MEN även om du har en tålig hund så kommer korrigeringar drabba träningen negativt på något sätt. En korrigering är oftast inget annat än en quick fix som kanske funkar där och då men det är sällan hunden lär sig av den, däremot är det ofta väldigt förstärkande för oss, vi får ut vår frustration och hunden kanske svarar på det där och då, att vi sen får hålla på med våra korrigeringar gång efter gång glöms lätt bort.

Dumma vore de annars  iphone 160510 023

Vi kommer aldrig att komma ifrån att hunden kommer vilja ha olika saker i sin omgivning, eller att den kommer testa att ta genvägar till sin belöning genom att exempelvis släppa apporten tidigare, resa sig från platsen, lägga sig innan kommando i rutan osv osv… Hur dumma vore de inte om de inte testade! Detta visar ju bara att de är intelligenta varelser. Vi måste förstå att detta alltid kommer hända och att det är upp till oss hur vi väljer att hantera det. Ska vi bygga frustration, irritation och ta ut den på hunden? Eller lägga upp träningen så hunden själv får förstå vad den tjänar på och inte och därmed bli säkrare på vad den ska göra – lära sig av felen. Jag väljer såklart det senare helt enkelt för att det är så himla effektivt. Att ha tålamod är så mycket lättare när man har en bra plan och när man ser att det ger utdelning. Därför är jag aldrig rädd för att utmana, blir det fel förstör det inget, jag kommer inte belöna ett felbeteende, jag måste dock vara noga med att rättprocenten är mycket högre än felprocenten – helst aldrig mer än två fel på raken sen måste det bli rätt och det är upp till mig som tränare att lägga upp träningen så att det blir så.

Här kommer lite exempel: Namnlöst-3

Vi ska träna fart in med apporten, när hunden kommer i full fart med apporten i munnen drar vi fram en leksak och ger en belöningssignal vilket innebär att hunden får spotta ut apporten och rusa till leksaken och leka. Inget konstigt med det, men naturligtvis måste vi även ha i åtanke att hunden förr eller senare kommer att testa att spotta ut apporten innan signal, och vad gör vi då – Om vi väljer att strunta i att hunden spottade innan signal och låter den ta leksaken ändå – ja då har vi förstärkt att hunden själv valde att spotta ut den vilket gör att vi kommer få mer av det beteendet.

Om vi väljer att ryta nej och gå mot hunden, peka på apporten och kommendera den att åter ta den ja då kommer hunden antagligen stoppa upp, den kommer kanske att ta den igen eftersom den kan kommandot men nu griper hunden sämre och kanske kommer det något tugg på den av osäkerhet, farten kommer definitivt inte vara särskilt hög, men du belönar ändå för nu tog ju hunden apporten och kom mot dig och gjorde därmed nästan det den skulle – så vad har vi då förstärkt? Ett betydligt sämre och nu osäkert beteende, vad kommer hunden att komma ihåg till nästa repetition?

Om vi väljer att ta bort leksaken när hunden släpper apporten på eget bevåg och kanske vända ryggen mot den och springa en bit, kommer hunden antagligen öka farten in mot dig, när den väl är framme kanske du till och med väljer att retas lite med leksaken – Kolla vad du missade (glimten i ögat) hunden studsar runt dig och viftar på svansen, antagligen är den också lite frustrerad. Vad kommer då hända när vi gör om, hunden har testat att spotta innan signal men fick ingen utdelning, den vill ha sin belöning och nu kommer den kanske ta i lite extra för att få den, för det finns ingen som helst osäkerhet i att springa mot dig därför kommer hunden inte ha några problem med att ta i ordentligt trots att den gjorde fel alldeles nyss.

Ett annat exempel är att hunden försöker tjuva till sig sin belöning, du har den i handen och hunden är ständigt där och försöker ta den utan att du gett någon belöningssignal. Du ryter i åt hunden och kanske t.o.m med tar tag i den, hunden ger sig för tillfället – kommer viljan att ta belöningen ha minskat av att du sagt åt den? Nej såklart inte, den kommer antagligen försöka igen och igen, kanske har den någon gång också lyckats sno åt sig, värdet av belöningen är starkare än dina korrigeringar. Till nästa pass kommer den antagligen glömt att den inte får och testa igen. Men om vi istället låter hunden försöka ta korven i handen, den får gnaga, krafsa, butta och göra precis vad den vill för att försöka komma åt den, du drar inte bort handen och du säger inte till den att sluta, när hunden förr eller senare ger upp sina försök då ger du ett varsågod att ta korven, handen öppnas, detta upprepas tills hunden låter handen vara helt och hållet, det enda som ger utdelning är att låta bli och det är hunden själv som kontrollerar det. Då lär vi vilket beteende som lönar sig genom att hunden själv få komma på det, är vi konsekventa med detta kommer hunden kunna styra sina jag-kan-inte-låta-bli-impulser (som ändå alltid kommer finnas där) det kräver inga förbud och inga korrigeringar bara bra planering och träning.

Tydliga mål mål

Genom att ha tydliga mål, vara noga och planera vad jag ska belöna och hur jag ska hantera felen, alltså tydligt visa vad hunden tjänar på att göra och vad den inte tjänar på att göra, tänka till kring hur jag ska sortera ut delen/delarna som jag vill träna och vara beredd att antingen backa (göra det lättare) eller avancera vidare beroende på hur det går och därefter göra en utvärdering som i nästa pass hjälper oss vidare – blir jag en bättre hundtränare som kan känna mig trygg med att felen också kommer föra oss framåt. Det blir då lätt att hålla träningen konfliktfri!

 

 

 

10 viktiga grunder för valpen

Det finns få saker som är så roligt som att träna valpar, de är oskrivna blad som lär sig snabbt, genom åren har jag lärt mig vikten av att lägga bra grunder och vilken stor betydelse det har för träning och tävling.

I videon har jag klippt ihop 10 viktiga grunder för valpar.

Nu ligger ett nytt Valpcamp under kurser – för dig med höga tävlingsambitioner.

 

10 färdigheter som gör att träningen flyter lätt

 

Det finns några saker som gör att vår träning flyter lätt utan massa onödiga avbräck och slösande med energi på fel saker. Om de här tio färdigheterna fungerar kan man lägga energin där det var tänkt, det är lättare att hålla sig till målet – vilket för min del är att ha kul ihop med min hund!

  1. Älska sina belöningar – en hund som älskar sina belöningar är lätt att träna. Lägg tid på att ta reda på vad  just din hund älskar!
  2. Ta på belöningssignal – jag vill att hunden ska kasta sig in i belöningen på min signal och att den ska veta att det bara är på min signal som man tar belöningar. Jag lär hunden detta genom bla omvänt lockande. Det den gör när belöningssignalen kommer det är det som blir förstärkt.
  3. Komma tillbaka med leksaken – Om hunden tvärvänder och kommer i full fart in med leksaken, ja då kan vi snabbt återgå till träningen som vi höll på med.
  4. Släppa leksaken på signal – har hunden ett stort föremålsintresse och mycket kamp ja då är det väl investerad tid att lära den släppa snabbt. Jag vill inte ha några konflikter i leken det kan drabba träningen negativt.
  5. Avstå belöning för att få – och sedan kunna göra för att få, om hunden förstår den ordningen behöver det inte bli några problem att jag går med belöningar framme i händerna eller synliga på ex planen. Hunden har ett jobb att utföra därefter får man belöning.
  6. Hålla kontakt – en hund som klarar av att vara fokuserad på mig länge trots att jag är tyst och passiv kommer vara enklare att träna och enklare att tävla. Näst efter belöningar är kontakten den viktigaste grunden.
  7. Inte låsa på annat man vill ha – att inte handla på instinkt eller impuls är värdefullt i träningen, jag vill dock inte vara den som stoppar utan jag vill att hunden ska kunna självbehärska sig, det är på min belöningssignal man får tillgång till det man vill ha och det går oftast genom ett arbete.
  8. Ha ett högt värde för att komma in och vara vid min sida – alla moment startar vid din sida och avslutas oftast vid din sida, om hunden älskar att vara där så kommer den ha den bästa känslan när den ska fortsätta vidare i uppgiften. Den kommer också snabba på för att åter inta den värdefulla positionen (har du problem med att få in hunden korrekt vid sidan? Kolla då in positionspinnen på produktsidan)
  9. Jag och hunden i en bubbla – tänk dig in i känslan att ingenting kan störa ut er, ni är ett så galet starkt team så omvärlden försvinner. Jag och hunden ska ha 100% fokus på varann och på uppgifterna som ska utföras.
  10. Snabbt och frimodigt bjuda på beteenden – en hund som bjuder på beteenden är lättränad, vi kan fånga upp stora som små rörelser och bygga vidare forma fram beteenden som vi vill ha.

Att ratta en formel ett bil

Jag delade ett litet filmklipp i en grupp på facebook för ett tag sen och fick många frågetecken kring det (se klippet nedan)

Jag går fot med Frö och samtidigt går en träningskompis med en leksak framför. Men så ser ju inte en transport i Ipot ut! Nej det gör den inte! Det är sällan någonting i början av vår träning ser ut som slutresultatet kommer göra.

 
En hel del funderar nog på framförgående filmerna också, (se Game on puppys fb sida) så där ser ju inte ett framförgående ut! Nej helt rätt. Men som i all träning finns det en tanke med att dela upp och grunda varje del ordentligt, vi får ett betydligt stabilare och säkrare moment i slutändan. Tar vi framförgående till exempel så vill vi först lära hunden att stå stadigt, helt motsats till det som senare ska hända, nämligen att hunden ska gå framåt. Men varför? Jo för att vi vill lära hunden att fokusera blicken framåt, ett stort problem som man kan få i momentet är nämligen att hunden hela tiden slänger blickar bakåt mot föraren och därmed går vingligt, snett och kan dessutom lätt vända och komma tillbaka. Varför ska hunden stå stilla? Jo för att det är lättare att lära hunden genom att dela upp i mindre delar, ska jag jobba med att hunden ska gå framåt, gå rakt och hålla blicken låst fram, ja det säger sig självt det blir för svårt, för många kriterier på samma gång = pannkaka!
Vi lär alltså hunden att stå medan vi successivt förflyttar oss bakom – sen fokuserar vi på blicken framåt – därefter börja gå framåt – hålla riktning osv. grundar varje del ordentligt innan vi lägger ihop till ett moment.

 

Hur tänker jag då kring lydnaden i skyddsarbetet?

Lite som apportering kanske, det skulle vara plättlätt att få Frö att apportera hon har stort föremålsintresse, om jag kampar med apporten och kastar den (eller för den delen bara kastar) så skulle hon snabbt springa ut och hämta den. Men skulle hon ha rätt fokus? Skulle hon gripa den korrekt, hålla den i ett fast grepp? (utan tugg) Skulle hon komma in i full fart och göra en ingång? skulle hon släppa? Troligtvis inte! Jag skulle få massa slarv, antagligen skulle jag behöva bråka med henne, jag tror inte hon skulle vara särskilt intresserad av att involvera mig i apporteringen, hon kan ha kul med den helt på egen hand.
Så precis som i exemplet med framförgåendet vill jag dela upp och grundligt lära in varje del innan jag sätter ihop det till ett moment.

Så om jag la upp en film där Frö står och håller apporten medan jag försöker få henne att tappa den, så liknar den delen inte momentet överhuvudtaget, så ska ju inte en apportering se ut! Nej men det är en del av vägen dit.

Okej så att få gå i bett och kamp = en stor fläskfileé gånger 1000 rent belöningsmässigt. Vad händer då om jag tänker att nu ska Frö gå vid min sida i rätt position och samtidigt titta på det hon allra helst vill ha, kommer hon ha någonting annat i huvudet än fläskfileén som dinglar framför henne? Nej troligtvis inte, skulle jag behöva bråka med henne för att hålla henne kvar hos mig? Ja antagligen!
Därför vill jag jobba mycket med övningar som bygger på självbehärskning och att inte låsa sig på saker hon vill ha. Allt går genom mig och gör man rätt så får man. Rätt beteende leder till belöning.

Men hunden ska ju inte titta på föraren i en transport med en figurant framför, jag lär ju in fel beteende! Eller!?
Men ta som exempel när jag lär lydnadshunden att fokusera på mig och släppa allt runt omkring genom uthållighetsträning och störningsträning och sen helt plötsligt vill jag tvärtom lära henne att fokusera framåt mot en ruta, en kon eller ett hopphinder. Har jag då lärt in ett felbeteende kommer hon aldrig kunna fokusera framåt? Jo för jag lär henne det senare när jag har grunden med en bra kontakt, har det någonsin varit svårt? Nej! Kommer det bli svårt att lära Frö senare att fokusera på en stor belöning, ja vad tror ni? Allt handlar om kriterier och att man får det man förstärker oavsett om vi sysslar med lydnad, agility, bruks eller IPO.

Min dotter började träna agility med vår Kelpietik för något år sedan, hon är jättebra lydnadsgrundad, bra stadga, lyssnar, kommer tillbaka med grejer osv. Agility är nog det roligaste den hunden vet, vad hade hänt om hon inte haft så bra lydnad? Hon hade tjuvat, inte lyssnat, inte suttit kvar osv. Hade det blivit rolig träning? Nej antagligen inte, varken för förare eller hund.

Samma tänker jag om skyddet. Skyddsarbetet är agilitybanan och med bra lydnadsgrunder kommer den bli angenäm.

I en kommentar skrev någon att Frö verkar vara den lugnare typen malle, jag blev jätteglad för den kommentaren, för det betyder att min träning gett resultat, hon kan behärska sig bra, hon har bra stadga, hon går inte in i låsningar och hon jobbar ihop med mig utan överslag av något slag. Hon är balanserad i det mesta. Inget av detta har varit gratis!

Genom leken jobbar jag med djupa bett, lugn kamp, hålla fast oavsett belastning och att släppa direkt på signal, här har jag dock fått det mesta gratis, liksom att springa i full fart och ta fullbett i en bitstock. Att bevaka med skall kommer också lätt. Hon plockar lätt fram känslor vilket jag just nu inte alls vill ha, det får i så fall komma senare, allt ska vara en lek nu. Hon är fortfarande en stor valp.

Innan jag sätter mig i en formel ett bil vill jag gärna ha en ratt att styra med, att få upp bilen i flera hundra kilometer i timmen kommer inte bli något problem. Att göra det utan ratt blir katastrof.

Naturligtvis kommer jag göra många andra typer av övningar med Frö för att få henne i bra balans och med rätt fokus och öka på kriterierna efter hand. Vi kommer också liksom all annan träning lära oss efter vägen och revidera träningsplanen, jag påstår inte att alla tankar jag har är rätt, det finns inget facit mer än just hunden, din hund är ditt facit. Alla hundar är olika.

Är de här tankarna nya, nej allt handlar väl om vilken träningsfilosofi vi har, vilka principer vi följer. För mig känns det viktigt att vara tolerant nog att låta var och en vara saliga på sin tro. Men om någon är nyfiken kan jag berätta hur jag tänker och för de jag har på kurs kommer jag dela med mig av allt jag genom alla år lärt mig. Men annars kör på din plan och försök låta andra göra detsamma. Vi delar trots allt samma intresse, att ha roligt ihop med våra hundar. Peace out! 🙂

/Jessica

 

 

Ändrat fokus kan göra under i träningen

När jag började träna hund såg allt väldigt annorlunda ut, jag inser nu att jag fokuserade på helt fel sätt: Nu satte hon sig snett igen, nu blev det tugg på apporten, nu stannade hon innan kommandot på inkallningen och så vidare. Jag fokuserade mer på problemen än på målet. Bara genom att ändra tankesätt och fokus händer det massor i träningen. Jag ska berätta hur:

Problemtänk: Hunden sitter snett – samma visa varje gång, irritation, frustration, muttra och göra om, hunden sätter sig snett och jag rättar – bättre sitt, detta leder sällan till någon förståelse vilket visar sig i nästa ingång.
Målfokustänk: Jag vill ha högt värde för att komma in till sidan och raka sättanden med kontakt – jag gör en plan, delar upp så hunden lyckas, tränar stegvis, kedjar och har en plan för vad jag ska göra om det blir tokigt.

Problemtänk: Tugg på apporten – nej inte tugga fy, håll fast, irritation, frustration, konflikt leder till mer tugg, ekorrhjulet snurrar.
Målfokustänk: Hårt och fast grepp om apporten – jag lägger upp en träningsplan, får en god förståelse för att hålla fast ett annat föremål innan jag introducerar apporten, utmanar hunden och blir det tugg ser jag till att inte belöna detta men jag kommer glatt retas en del med belöningen och få en ”glad frustration” som gör att hundens grepp hårdnar vilket jag kan belöna.

Så även om problemen finns (vilket de alltid gör) så fokuserar vi inte på dem, vi fokuserar på målet och tränar därefter, ibland eller ganska ofta faktiskt måste vi gå tillbaka i träningen för att återigen jobba mot målet.
Numera utmanar jag ofta hunden att göra fel när jag tycker att ett moment sitter ganska bra – varför?! Jo för att det kommer öka på förståelsen för vad som leder till belöning, det vill säga rätt beteende.
Något av det häftigaste jag vet i träningen är när hunden verkligen fattar. Exempel: Jag tränar platsliggning och tycker att hunden har en bra förståelse för att ligga en längre stund både med små störningar och utan, nu ändrar jag mitt fokus, nu vill jag att hunden ska resa sig upp, jag utmanar ordentligt med något som hunden verkligen vill ha och hunden reser sig upp, oj oj säger jag glatt och tar genast bort belöningen, hunden får lägga sig igen och jag gör om samma störning, klarar hunden att ligga kvar då belönar jag rikligt, reser sig hunden igen gör jag bara störningen lite lättare så hunden får lyckas. Det häftiga i den här träningen är att jag kan se hur hunden tänker, om jag lyckas störa upp hunden så ser jag att den tänker jäklar jag gick på det!!!! När vi sen gör om ser jag att hunden bestämt sig för att det absolut inte kommer hända igen!!!! Därmed blir beteendet väldigt hållbart och störningståligt. När sen den där grannhunden på platsliggningen, på tävling går upp och börjar springa runt vet jag att min hund tänker: aha nu försöker hon lura mig att gå upp, men det går jag inte på! Jag vet att enda sättet att få belöning  är att ligga kvar här.

Så nu ser jag felbeteenden som viktiga lärdomar för hunden, jag muttrar inte, jag blir inte irriterad, jag fokuserar på målet och ser efterhand till att det blir fel för att få en bättre förståelse och ett i längden hållbarare moment. Den här typen av träning gör mig också extremt kreativ, har hunden lyckats med en störning så förändrar jag den nästa gång, skulle jag alltid göra lika så kommer jag inte få en lika bra utveckling hos hunden.
Är jag på dåligt humör någon dag så tränar jag helt enkelt inte, träning ska vara roligt, positivt och med glimten i ögat, då får man en glad frimodig hund som vågar testa, som vill springa snabbt, viftar på svansen och som vill vara med dig inte för att den är rädd och osäker utan för att den verkligen vill.

Så fokusera på det du vill ha och inte på det du inte vill ha!

Text: Jessica Johansson

iphone 150303 033

 

What´s the big deal med externbelöning

Jag fullkomligt älskar att jobba med externbelöningar, varför? För att det verkligen får hunden att tänka till. Hunden måste dock ha några förkunskaper innan man använder externbelöning i träningen. Den måste dels älska sin belöning, kunna låta bli sin belöning och bara ta den på en given signal från mig. Hunden behöver också ha förståelse för att den ska göra något/några beteende för att få den.

Skillnaden mellan att locka/lura hunden med en synlig belöning och använda externbelöning på detta sätt är oändligt stor.
Exempel: locka hunden att gå till en plats för att det ligger en belöning där (hunden gör utan att först tänka) eller utföra ett beteende och sen få ta den oavsett belöningens placering (hunden måste tänka på vad den gör)

Om jag ser att hunden tänker för mycket på sin belöning (låser sig) då får den inte ta den. Uppgiftsfokus är viktigt oavsett vart belöningen är.

Naturligtvis måste man börja träningen med lätta beteenden, jag brukar starta med bara kontakt för att lära min hund om du håller kontakt och fortsätter göra det så kommer du få ta den synliga belöningen i olika tidsintervaller, sen kan man lägga på att följa mig en kort bit osv. Huvudsaken är att man fortsätter att avancera och inte fastnar i samma för då blir det förutsägbart och ingen utveckling.

10339700_230262813838701_6760903574594814086_n

Exempel på träning:

Träna fotposition genom att gå mot en het belöning som ligger synlig framför oss

Ingångar där hunden får springa över belöningen

Fjärrdirigering med belöning runt om på olika ställen och mer eller mindre nära.

Rutan där jag lägger belöning någonstans utanför för att hunden ska bli säkrare på vart den ska.

Inkallning med belöning bakom.

Jag har också använt den mycket i framåtsändandet för att träna riktning, men belöningen ligger inte framför hunden utan längre fram på den sidan som hunden helst drar sig emot, enda chansen att komma åt belöningen är att gå rakt fram. Likaså vid riktning i kryp.

Kedjor flera moment på raken utan belöning där en externbelöning ligger vid sidan av planen, när kedjan är klar får hunden ta sin belöning (mycket användbart på tävling) Hunden vet att belöningen ligger där och att den kommer att få den och att det kan hända närsomhelst.

En annan riktigt stor fördel är att hunden blir extremt störningstålig och trygg , jag kvalitéssäkrar alla detaljer/moment/kedjor med hjälp av externa belöningar, kan hunden utföra detaljer/momentet/kedjor trots heta belöningar på olika mer eller mindre svåra ställen då vet jag att det sitter bra. Hunden blir ”öppen” i huvudet och man jobbar sig ur låsningar. Blir det för svårt och hunden låser sig (alltså gör inte beteendet, utan fryser fast, eller gör det väldigt segt) då gör jag det lättare genom att exempelvis ändra placering på belöningen.

Stressar inte detta upp hunden då? Min erfarenhet är att det snarare gör hunden mer frustrationstålig och börjar man lätt och ökar gradvis så hänger hundens hjärna med och den kopplar snabbt. Göra för att få! Hunden tänker hela tiden på vad den gör och vilket beteende som leder till belöningen.

Externbelöning is a big deal!!!!!

 

Text: Jessica Johansson