30 dagars Semesterutmaning

Det kom ett vykort från Hundsektorn, tydligen har de gått ihop och bestämt att vi inte ska slappa under semestern. De vill ha en 30 dagars Semesterutmaning och vem är jag att neka dem detta, jag är ju inte heller så mycket för att bara slappa.

Utmaningen går till på följande sätt

Under 30 dagar kommer vi träna på en ny plats varje dag, vad ni tränar spelar ingen roll, välj något eget eller kör samma som mig, om du har en liten valp består utmaningen i att leka på en ny plats varje dag i 30 dagar. Du deltar genom att ta kort eller filma, lägg upp i Game on puppys kommentarsfält på facebook under respektive dag eller hashtag #30dagarssemesterutmaning på instagram.

Varje dag kommer jag dessutom dela med mig av ett nyttigt träningstips.

Vi startar 1/7 Vilka är med? Utmana gärna dina vänner genom att tagga dem.

Lär känna din hund genom trixträning

Ofta blir vi så himla allvarsamma när det kommer till inlärning av moment, nu måste det bli rätt allvaret tynger våra axlar, sätter press och kan i värsta fall ta bort glädjen från träningen.
Annat är det med trixträning där skrattar vi, det gör inte så mycket om det blir lite galet, hunden är charmig och omgivningen ler, inte helt sällan bjuder hunden självmant på sina trixkunskaper lite då och då genom att visa upp dem. Få hundar spontan bjuder på ett moment eller en del av ett moment, har du funderat på varför det är så!

Jag tycker om att lära hunden olika trix dels för att jag verkligen lär känna min hund ordentligt i inlärningssammanhang, hur den fungerar, hur den tänker, hur den hanterar frustration, hur uthållig den är, hur jag kan hjälpa den på bästa sätt, hur fort jag kan höja kriterier osv osv.
Jag lär mig också vilka hundens styrkor och svagheter är. All kunskap kan jag sedan nyttja för momentträning och kedjor.

I hundens värld finns ingen skillnad mellan trix- och momentträning, momentträningen kan vara exakt lika lättsam och rolig som trixträningen, lek er fram, dela upp och forma, håll träningen lättsam, var inte rädd för att det ska bli fel, se felen som en viktig del i hundens utbildning, det behöver inte vara svårare än att du förstärker det du vill ha och låter bli att förstärka det du inte vill ha.

Så varför inte lyfta bort den där pressen från axlarna, fundera över varför den överhuvudtaget hamnat där, vi gör ju det här för att det är så himla kul och för att det är superhäftigt att kunna kommunicera med en hund.
Det finns inget blodigt allvar i det här, hundsport är bara fantastiskt roligt och tävlingar är bara ett nulägeskvitto som talar om för dig vad du behöver träna vidare på.

Och tänk vad häftigt om hunden spontant skulle börja visa upp fjärren eller varför inte krypet när vi har gäster på besök med precis lika mycket glädje som om den visade vacker tass eller sitt fint.

Kryp och tålamod = Sant!

Det finns några moment som tar väldigt lång tid att få till riktigt bra, ett sådant moment är kryp, det tar tid att få till rätt teknik och jobba upp en fin uthållighet. Momentet kräver en bra plan och massa tålamod från oss hundförare och om vi kan bygga upp det tålamodet som det kräver kan det bli riktigt bra.

När jag var tonåring och fick min första egna hund Schäfern Cirra minns jag såväl när det var dags att lära in momentet kryp, jag rådfrågade de som fanns att tillgå (detta var före internets intåg, ja så gammal är jag) bruksrävarna på min klubb ett gäng äldre karlar. Rådet jag fick var att lägga ner hunden och ryta kryp, hon skulle då följa mig krypandes vid sidan, eftersom jag var oerfaren gjorde jag som de sa och resultatet var överraskande nog inte (ironi) att hon kröp fint vid min sida, naturligtvis ställde hon sig upp.
Jag frågade igen och fick då rådet att trycka handen över hennes rygg, gud så jag skäms nu, för jag gjorde som de sa i brist på bättre vetande (förlåt finaste Cirra) om man trycker ner en stolt Schäfer så blir resultatet inte bra, de få gånger vi fick en femma på krypet fick vi cert. Älskade hund om jag haft dig idag…….

Klokare

Med nästa hund Border collien Riva hade jag helt andra verktyg, jag delade upp och jobbade långsiktigt och det betalade sig.
Med Frö har jag också jobbat långsiktigt och fast att det inte suttit klockrent på tävling ännu så är jag sjukt nöjd med hennes teknik som vi verkligen slitit för att hitta då hon från början gärna studsade fram, samtidigt som jag jobbar med att tekniken ska sätta sig i muskelminnet och att hon ska bli uthållig, jobbar jag med hennes integritet och att hon ska känna sig trygg i att krypa med okända runt sig, självklart kommer vi nå målet genom en välarbetad plan, långsiktighet och massor av tålamod. Nästa tävling ska det sitta klockrent!

Nationaldagsläger

På tisdags kvällen höll jag föreläsning på Danderyd Täby Brukshundklubb och på onsdag var jag en av instruktörerna på deras Nationaldagsläger, jag höll i gruppen Brukslydnad Högre – Elitklass. 

Inte helt otippat låg mycket fokus på framåtsändandet, detta roliga och komplexa moment! Det är verkligen roligt att se att min modell passar så otroligt många olika hundar. En av svårigheterna med framåtsändandet är att gå från uppdelning till helhet med bibehållen förståelse, men med den här modellen blir även helheten tydlig.

I höst kommer jag dela med mig av modellen i Framåtsändandeklubben.

En stor eloge till Danderyd Täby bk som ordnat ett så trevligt läger! Här kommer bilder från dagen:

30 dagars Bubblanutmaning – Dag 22

För några dagar sedan träffade jag en tjej som var totalt uppgiven, hon beskrev sin hund som högtempererad och störningskänslig, han blev fort frustrerad och lyssnade dåligt. Hon berättade att hon kände sig både frustrerad och irriterad i träningen, hon upplevde sin hund som totalt ointresserad av att samarbeta.
– Jag vill ha en lika duktig hund som du har sa hon. Okej sa jag, är du då beredd att lägga ner mycket tid på att träna målmedvetet, att planera dina träningspass, att förändra din sinnesstämning, att ha en ängels tålamod, att se bakslag som utmaningar och det viktigaste – att börja ha roligt ihop med din hund, för det är vad som krävs.

Andra har det så lätt

Jag tror att vi alla ibland kan få intrycket av att andras träning går så lätt, att de har ovanligt duktiga hundar, att de aldrig har bakslag, att allt bara flyter och att hunden praktiskt taget kan allt från början. Men så är ju inte fallet, bakom varje duktig hund står en tränare som lagt ner massor av tid och som upplevt bakslag i någon form.

Resan har börjat

För den här tjejen och hennes hund har en spännande resa börjat där vi jobbar med att hitta tillbaka till glädje och lekfullhet, där hennes hund ska samarbeta inte för att den måste utan för att den vill, för att den ser henne som en stor resurs och någon som är rolig att vara med. All den härliga energin som hennes hund har ska hon träna den att kanalisera ut på rätt saker, då kan hon börja se vilken stor tillgång det är och vilken potential hennes hund besitter. Frustrationen kan jobbas bort genom att hon är tydlig med vad hon vill lära hunden och inte fastnar i rutiner och givna mönster.

Tacksam

Det här är en resa som jag ofta får uppleva och med många olika typer av ekipage och jag är så tacksam över det, att få se en relation full av konflikter, uppgivenhet, irritation och frustration övergå till det motsatta en relation som istället bygger på glädje, lekfullhet, stolthet, utveckling och träningsmotivation, är något av det bästa jag vet! Men det kräver en dedikerad förare som är redo att förändra och lägga mycket tid på sin träning.

 

Dag 22

Ny Föreläsning – Maximera uthålligheten inför tävling

Från och med Augusti kan man boka mig för en ny Föreläsning –

Maximera uthålligheten inför tävling

Den här föreläsningen handlar om hur jag lägger upp träningen för att göra hunden riktigt uthållig så den orkar gå länge utan att det kommer någon belöning, både i specifika grundövningar, i momenten, genom överträning och hur jag målmedvetet jobbar med kedjor och sociala belöningar. Jag pratar om hur jag får hunden och mig själv att tycka tävling känns lätt, hur jag håller energin hos hunden uppe och hur jag jobbar med balans och fokus i tävlingsprogrammet.
För mer info och bokning maila: gameonpuppy@hotmail.com eller PM:a mig.

30 dagars Bubblanutmaning – Dag 15

Frö är en hund med stor integritet, hon gillar helt enkelt inte närgångna människor, min uppgift är att ”skydda” henne från dessa och hon litar på att jag gör det, därav kan hon också acceptera att folk kommer nära. Detta är ett tyst samförstånd oss emellan, ett förtroende som jag är rädd om.
Eftersom hon är en stor Malinois ser hon inte heller så klappinbjudande ut men har man istället en sötare mer klappinbjudnade hund har man en tuffare uppgift att avhysa eventuella närgångna klappsugna personer.

När vi får gäster hemma får de instruktioner att inte bry sig om henne, hon får välja själv och närma sig i sin egen takt och ofta bjuder hon in till lite kel men det är då helt på hennes premisser, hon går därifrån närhelst hon önskar.

I dagens bubblanövning låter jag Tilda (min dotter) bli närgången och klappa, Frö har inga problem med att vi i familjen klappar och gossar med henne, faktum är att hon är familjens största kelgris.
Jag skulle dock inte utsätta henne för denna övning med en okänd person, det här är en lekfull övning och skall så förbli. Har du liksom jag en reserverad hund låt den slippa närgångna personer som den inte gillar, har du däremot en hund som älskar allt och alla då blir det här en lekfull rolig och utmanande övning som du kan låta vem som helst göra.

Dag 15 (halvtid) 30 dagars Bubblanutmaning

Systemexperiment i uppletandet

Under en period har jag jobbat med ett ekipage, en stor Rottishane och hans matte, hon sökte hjälp eftersom de fått problem i uppletanderutan, problemet bestod främst i att hunden inte letade effektivt, näsan var på ibland och ibland inte, hunden sprang mycket huller om buller i rutan och letade lite sporadiskt, efter några minuter utan att hitta något sökte hunden kontakt med matte vilken i sin tur var tvungen att uppmana hunden att återta letandet, den fick då lite ny energi och sprang åter runt lite huller om buller, detta upprepades ett antal gånger tills hunden helt enkelt inte orkade leta mer och därmed gav upp. Ibland hade han hittat några föremål men oftast inte.

Lära om

Det blev tydligt att vi dels behövde lära honom att använda näsan på ett effektivare sätt och att vi behövde lära honom ett system där han la energin på att jobba sig fram i rutan utan att spilla energi på onödigt springande huller om buller.
På en stor hund tar krafterna slut fort därför blir det extra viktigt att hushålla med energin så mycket som det är möjligt.

Målbild

Vi utformade en målbild där han från första skicket kopplar på näsan, springer i ett lugnt tempo rakt ut och jobbar sig längst ut, vänder och jobbar sig tillbaka mot matte (som då flyttat sig några meter åt sidan, om han hittar ett föremål ska han direkt springa fort in och avlämna (detta kunde han bra sen förut) om han inte hittar ska han självständigt vända och åter springa ut mot bakkanten av rutan och sen systematiskt jobba sig framåt i rutan.

Ny strategi

Eftersom matte tidigare testat flera vanliga strategier som gett en hel del bakslag i träningen bestämde vi oss för att testa en helt ny strategi.

Första träffen ägnades åt vindövningar där hunden enbart fick hitta föremål genom att använda nosen, för att förhindra onödigt springande jobbade vi med hunden i kopplet. Detta fick de också i läxa att jobba vidare med.

Parallellt med dessa övningar skulle hon också lära hunden att runda agilitypinnar, först en och sedan två stycken, runda en, gå några steg och runda nästa, successivt får de jobba ut avståndet mellan pinnarna tills de står på 50meter. När hunden klarade detta sågs vi igen.

Kedja ihop kunskaperna

Vi börjar med vindövning, direkt hunden kommer ut till rutan börjar den vädra i luften, näsan är på från start, den får leta upp ett föremål, därefter får den runda en pinne på nära håll, vi påminner alltså hunden om båda övningarna, nu får den springa på 50meter i rutan, jag står i bakkanten på rutan för att senare kunna flytta pinnen, hunden rundar pinnen, matte har då slängt ut ett föremål som hunden fångar upp i vinden på väg in mot matte, hunden avlämnar och under tiden flyttar jag pinnen några meter åt sidan i bakkanten och vi gör om samma sak. När vi ska göra sista skicket kastar jag ut ett föremål (medan matte belönar hos sig) som hunden får hitta på vägen ut denna gång, hunden hittar och vänder utan att ha rundat (vilket också var tanken.)

Nästa steg är att lägga in tomslag där hunden då kommer runda två pinnar.

Fasa ut hjälper

Visst är det en hel del träning som ska till för att allt ska sätta sig ordentligt och vi måste såklart successivt börja fasa ut hjälperna. Men hitintills har vi fått fantastiskt fin utveckling. Hejdå korridorer hej hej pinnsystem.