Fortsättning på mitt förra blogginlägg

Hund som väljer bort belöningen

Hunden som tycker backen är mer värd än belöningarna, här tänker många förbud, jag säger till hunden och så är det bra med det, eller!? Är det verkligen bra med det!? Jag tänker så här: allt som är förbjudet är intressant, väldigt intressant, visst kanske hunden avbryter men kommer den att släppa det, kommer den att lära sig något? Eller kommer den ta varje tillfälle i akt att fortsätta dofta och du måste därmed fortsätta säga till den och vad händer då på tävling, där en korrigering inte ens är ett alternativ (som tur är!) hur fort tror du att din hund kommer upptäcka det. Hunden – hm jag nosade under fria följet och matte/husse sa inte till mig en enda gång, LYCKLIGA TIDER!!!! Tävling = dofthalleluja!

Jobba med istället för emot

Istället för att jobba emot det hunden vill ha kan man jobba med det. Så här: Hunden har tydligt visat att den är mer intresserad av att lukta på backen och trots att vi testat många olika både typer av godis och leksaker/lekar så blir den inte mer motiverad, då går vi till plan B – belöna med det som hunden vill ha mest, dofterna. Föraren får då börja med att hålla hunden i halsbandet så den inte kommer åt backen, inte dra och slita, inte strypa utan bara lugnt hålla i ett stadigt grepp så nosen är en bit från marken, utöver att hålla där gör föraren ingenting, hen är passiv och tyst, när hunden förr eller senare vänder kontakten mot föraren så ger denne en belöningssignal och släpper taget, hunden får nu ca 5-6 sekunder på sig att nosa på backen, när den tiden gått upprepas samma sak igen och igen, ganska snart kommer hunden vända kontakten mot sin förare så fort den tar i halsbandet och det som i de allra flesta fall händer (och som är så häftigt) är att hunden börjar välja bort backen själv – föraren ger en belöningssignal och hunden fortsätter titta på denne och vips börjar den jobba för sina karameller eller sin leksak vilket den nu gillar mest, backen blev ointressant, naturligtvis får man börja flytta runt lite efterhand för att utsätta hunden för nya dofter men även om hunden intresserar sig för backen några gånger så brukar den snabbare och snabbare välja bort det. Efter hand så kommer den koppla dofter till kontakt. Hunden: åh en underbar doft jag tar kontakt så jag får nosa. När detta sker kan man utöka med uthållighet och så småningom andra uppgifter. Hunden: åh en doftfläck vad ska jag göra för att få den.
Allt som hunden vill ha kan den få men det går igenom mig, eller kanske inte precis allt, men i hundens värld ska den tro det och när den gör det är den inte svårbelönad hos mig utan har då lärt sig att uppskatta det jag ger den.
Det som ofta sätter krokben är att föraren inte har tålamod nog att låta hunden jobba sig igenom det och komma på vad som lönar sig, för det är en process och den tar lite tid, det måste upprepas ofta för att polletten ska trilla ned, i den processen är det lätt att ge upp eller tappa tålamodet och ryta i åt sin hund, denne kanske då svarar med att upphöra med nosandet och då blir föraren förstärkt av det, ett snabbt gensvar, men som jag skrev i början inget hållbart sådant.
Så mitt bästa råd är gör en plan ladda dig själv med en massa tålamod och lita på att processen fungerar, det handlar om inlärningsprinciperna och de funkar, än har jag inte stött på något hopplöst fall.

 

Dag 3: 15 sekunder